Doggos :)
Svar till Cissi Wallin- Publicerad i Metro
Det är inte min skyldighet att gilla dina barn
Annat exempel: Förälder har barnvagn och går brevid en annan förälder med ett barn i handen. De tar upp hela trottoaren. Jag har lite bråttom och ber dem flytta sig. Gör de det utan suckar och stön om »hur folk inte har tålamod med barn som är meningen med livet och de som inte har barn förstår inte«. Nej.
Jag kan fortsätta. Exempel på exempel på hur många av er med barn tycks ha tappat all basal förmåga till hänsyn. Vill man att ens barn ska få springa fritt så åk till ett lekland eller lekpark. Vi har gott om dem
i Sverige.
se orginal artikeln här :https://www.metro.se/artikel/cissi-wallin-det-%C3%A4r-inte-min-skyldighet-att-gilla-din-hund
nya bilder
Levande Historia
Clematishuset
Turismen till Gotland är stor, folk från när och fjärran söker sig hit, ett av skälen till de många besökarna är att historiens vingslag dånar högt genom gränderna, inte minst under Medeltidsveckan. Museer, ruiner, kyrkor,krogar och marknadsliv bidrar alla till ett sus av det förgångna. Med ett steg in på krogen som tagit sitt namn efter en blommande växt,Clematis, så har man förflyttats som genom ett trollslag till ett Visby under dess mest blomstrande tid. Den genuina känslan som väggar och valv, mat och dryck, Korp och personal tydligt bidrar till ,synliggör ett svunnet Visby och Europa. Det finns få platser jag besökt där jag så påtagligt känner mig delaktig i upplevelsen. Vi har under ett otal år förärats möjligheten att bidraga till vad jag anser är folkbildning, allmänbildning om du vill kalla det så även.
Jag har under detta år fått information om att Clematishuset har bytt ägare och krogen som sådan kommer att upphöra. Detta faktum gör mig nedstämd och besviken, de pengar som lösgjorts vid försäljning ska enligt utsago gå till renovering av Hoburgsgubbens näsa, som i alla år , i väder och vind, under naturens makter, faller sönder. Kan efter visst övervägande inte förstå varför möda,slit och pengar läggs på att förhindra detta skeende. Den attraktion gubben har är försumbar i jämförelse, och att hans profil under årens gång förändras tillhör enligt mig livets gång och ska därför ses som naturlig och inte petas i.
Vad kommer i framtiden hända i Clematis källare? Ett förslag är att tillträde till lokalen säkras för allmänheten och att möjligheten för fortsatt krogverksamhet uppmuntras. En fortsatt verksamhet som införlivar de löften lokalen ger, en nutida gestaltning av medeltidens fest och glam, om så bara under valda tidpunkter och Medeltidsveckan. Den föreslagna arvtagaren till Clematis krogarv, Kapitelhusgården, ser jag mer som ett förträffligt komplement.Sagda krog har en inriktning och profil som inte är förenlig med den som fanns på Clematis ,den uppsluppna, galna,eldsprutande,ölstinna,högljudda,trånga,stinkande,flottiga krogen. Jag vill med denna skrivelse göra mitt för att trygga framtida äventyr i medeltidens värld i det växande moderna Europa, värna om en liten bit levande historia.
Åsa Fröling
Gör en insats!!
quote
nämndemän
"- Med tanke på att domare och nämndemän är personer med hög inkomst, oftast medelålders män, så är unga personer och invandrare särskilt utsatta. Tillhör de dessutom någon subkultur är risken ännu större. Domarna och nämndemännen förstår dem helt enkelt inte, säger Christian Diesen."// saxat
Nu ställer jag mig frågan; Sittande nämnedemän representerar inte befolkningen och de är tillsatta av politiska partier .
(dock behöver man inte tillhöra partiet, men måste nomineras av ett. Sker det? Nominera en icke partimedlem? När man kan "tacka" en trotjänare med en så eminent post.)
Var finns diskussionen? Ja, det har skrivits motioner.........hm, motioner ja, i kommunalpolitiken b.l.a.
Ett större ljus borde spridas över denna fråga som ger mig ett mörkt intryck av rättssäkerheten i Sverige, en hel hoper spotlights av den större sorten.
"En annan aspekt som både Torun Lindholm och Christian Diesen tar upp är behovet av att få in personer med annan bakgrund i rättsväsendet. Ett sätt skulle kunna vara att göra om nämndemannasystemet.
- Jag tycker det här med nämndemännen är problematiskt. Att de utan juridisk utbildning ska gå in och döma. I stället borde man ha kompetenta lekmän på olika områden som kunde bromsa och hjälpa domarna, säger Christian Diesen.
Både Christian Diesen och Torun Lindholm tycker det är dags att ta bort systemet med politiskt tillsatta nämndemän eftersom det gör urvalet begränsat. " //saxat
.Att helt ta bort nämndemanna systemet tycker jag personligen inte är önskvärt, dock borde nomineringarna ske på annat sätt.Involvera de stora organisationer vi har i detta föreningsvänliga land, RFSL,RFSU,Verdandi,Riksidrottsförbundet,JCI,SCA,Hem & Skola TUF(turkiska ungdomsförbundet) etc etc, Jag tror de skulle kunna skaka fram en och annan passande nämndeman.
Möjligheten att själv kunna söka till nämndeman och sedan genomgå en typ av prövning och utbildning borde också tänkas över.Att som idag behöva affiliera sig med ett politiskt parti är absurt.
Man får dock akta sig för att skapa ett gäng kvasijurister.
En större debatt än den som idag sker är önskvärt!! Hur står det till med denna vetskap, vetskapen om hur detta fungerar? Jag har inga minnen av att detta togs upp under min skolgång...........att de finns ,ja, men inte hur de tillsätts.(men det var ju i och för sig ett tag sen)
Ett större mediatryck på denna fråga vore bra.
läsvärt
Dock inte i den ordningen.www.faktoider.nu
www.argalappen.se
slänga saker
Futila krattförsök på Ystadsvägen.
Hur mycket måste man slänga, ge bort, tappa, sälja för att få ording på ens tillhörigheter.Är den gyllene regeln "en sak in, en sak ut" det man måste leva efter?( undra hur man gör när man lastar ur Konsumkassarna då....tömmer frysen?)
Efter ca. fem minuter derdykt i klädhögarna undrar jag om det är normalt att ha 20 svarta T-shirts....50 svarta strumpor.....30 par underbyxor, men det måste det ju vara, hur gör man annars?
Jag kan ju inte tvätta hela tiden.Dessutom används tvättkorgarna lika mycket som lagringsutrymme som redskap att lyfta ned tvätten till tvättstugan i, plats i skåpen finns ju inte.
Slänger nog mer saker än de flesta jag känner men ändå är virrvarret av prylar större.......Alltså måste jag ha startat med ett större antal.
Är lösningen mer utrymme?
Det kanske man bara fyller med mer saker, men var kommer allt ifrån?
En vän har lika stor lägenhet som jag, tycker om att shoppa( vilket jag inte finner lika stort nöje i) men denna lägenhet i fråga är ödslig i jämförelse.
Antalet saker kan inte vara orsaken, det måste vara storleken.
Inte större antal alltså, utan bara större.
Mina tillbehör måste vara i en storleksklass för sig, i och med att dessa fyller rummet.
Ergo....jag är storlek större, mina kläder är större, min säng större och om man går ned på småsaker så måste även mina hårnålar och gummisnoddar vara större.
Alla i min storlek borde alltså ha tillgång till fler kvadratmeter, på längd, bredd och inte att förglömma höjd.
Ett badlakan till en figur på en och sextio blir inte mycket att torka sig med om man är trettio centimiter längre.
Tänk er att dricka ur ett glas som rymmer vatten till att släcka törsten, är storleken på detta glas lika för alla?
Size matters ;)
Var tar strumporna vägen?
Läs denna bok;Avram Davidsons klassiska avslöjande ("Or All the Seas With Oysters")? De udda strumporna är metallgalgarnas rymddräkter, eftersom metallgalgarna är aliens som invaderat oss sedan början av 1900-talet och lever på gem, växelpengar och.......................osv...
En hemsida som kan vara bra att ha är följande; http://www.lonelysocks.co.uk/
Where do all the teaspoons go?
ScienceDaily (Dec. 23, 2005) - "Where have all the bloody teaspoons gone?" is an age old question in the workplace. In this week's British Medical Journal, researchers at the Burnet Institute in Australia attempt to measure the phenomenon of teaspoon loss and its effect on office life.
They purchased and discreetly numbered 70 stainless steel teaspoons (54 of standard quality and 16 of higher quality). The teaspoons were placed in tearooms around the institute and were counted weekly over five months.
After five months, staff were told about the research project and asked to complete a brief anonymous questionnaire about their attitudes towards and knowledge of teaspoons and teaspoon theft.
During the study, 56 (80%) of the 70 teaspoons disappeared. The half life of the teaspoons was 81 days (that is, half had disappeared permanently after that time). The half life of teaspoons in communal tearooms (42 days) was significantly shorter than those in rooms linked to particular research groups (77 days).
The rate of loss was not influenced by the teaspoons' value and the overall incidence of teaspoon loss was 360.62 per 100 teaspoon years. At this rate, an estimated 250 teaspoons would need to be purchased annually to maintain a workable population of 70 teaspoons, say the authors.
The questionnaire showed that most employees (73%) were dissatisfied with teaspoon coverage in the institute, suggesting that teaspoons are an essential part of office life. The rapid rate of teaspoon loss shows that their availability (and therefore office life) is under constant assault.
One possible explanation for the phenomenon is resistentialism (the theory that inanimate objects have a natural aversion to humans), they write. This is demonstrated by the fact that people have little or no control over teaspoon migration.
Given the widely applicable nature of these results, they suggest that the development of effective control measures against the loss of teaspoons should be a research priority.
###
Citation: The case of the disappearing teaspoons: Longitudinal cohort study of the displacement of teaspoons in an Australian research institute; BMJ Volume 331, pp 1498-1550
YIMBY
YES IN MY BACKYARD!!! eller som det så fiffigt kallas på Facebook...Stockolm är inte Bullerbyn.
over and under
Foot over feet
arms around arm
Feet under foot
arm through arms
Sigh over silence
words around want
Silence under sighs
want through words
Barely audible breath
bereft of tangible touch
Audible breath barely touching.
Face over face
knee between knees
Weakening arms
at ears side
Sigh over silence
words around want
Silence under sighs
want through words
Tre Kronor
De bibliska vise männen som i legenden påståtts, vara tre konungar är upphovet till vårt lands statssymbol. Grovt förenklat gick det till så här: De tre konungarna, som i legenden skall ha hetat: Kaspar - Melchior och Balthasar gjorde år 1164 en mycket uppmärksammad entré i Köln. Korstågstidens händelsevirvlar hade fört dem ut på en lång resa, och nu var de framme. Ifall dom någonsin funnits så hade de varit döda i mer än 1000 år. Det skulle alltså vara deras kvarlevor som nu hyllades.
Tre konungakronor
Redan på 900-talet började man avbilda de tre konungarna med kronor på huvudena. Helt följdriktigt skänkte Otto IV - senare tyskromersk kejsare - tre konungakronor till helgongraven och de finns nu i Kölns stadsvapen. Och 1248 började man alltså bygga en ny, värdig viloplats åt sina berömdheter. Efter mer än 600 år var den klar - en av världens största kyrkor.
Detta var alltså riddarromantikens gyllene tidsålder. För att kunna skilja vän från fiende hade de helt stålinkapslade riddarna börjat måla igenkänningsmärken på sina sköldar. Dessa märken - vapensköldar - blev snart något mycket statusviktigt för aristokratin och sedan också för kungar, städer och länder. Stränga regler omgärdade utformning och färger. De olika släkternas "patent" registrerades i tjocka böcker.
Snart började också de tre kronorna dyka upp i sådana sammanhang. Bland annat avbildades den mycket populäre, engelske sagokungen Arthur han med riddarna kring det runda bordet - med en trekronorsprydd sköld. De tre gula kronorna på blå botten är där ordnade helt på svenskt vis - två över en. Det finns en ganska naturlig koppling mellan Arturs kronor och helgongraven i Köln.
1364 tog en svensk konung de tre kronorna till svenskt riksvapen. Mannen var tysk och hette Albrekt av Mecklenburg. Detta bestämde han då när han blev svensk konung. Men idén var inte ny, det fanns faktiskt flera kända förlagor ute i Europa som såg ut som Albrekts vapen. Trekronors-symbolen var välkänd och hade använts i många former och sammanhang ända sedan 1164. Då gravsattes nämligen det som sades vara kvarlevorna efter "Heliga tre konungar" - de vise männen i Bibeln - i Köln.
Ingen annan hade då ännu lagt beslag på symbolen för en hel stats räkning, och därför kom inga omedelbara protester mot Albrekts tilltag. Men längre fram skulle det blåsa både snålt och föga helgonlikt kring "de tre".
Efter Albrekts död delade vi under långliga tider regent med Danmark och Norge. Kronorna fanns då med i de skiftande unionsvapnen. Gustav Vasa satte som bekant stopp för "samarbetet", men danskarna betraktade fortfarande den svenska tronen som sin och siktade på att teruppliva unionen - under fortsatt danskt överhöghet
När Sverige 1544 blev arvrike - Gustav skulle tronföljas av sina ättlingar - grusades dock hoppet. Danskarna markerade nu sitt missnöje genom att kopiera in de tre kronorna i sitt eget riksvapen. Gula kronor på blå botten. Alla protester avslogs: detta var ju unionens vapen - inte Sveriges. Unionen gällde ju fortfarande, eller hur? Vår Erik XIV svarade senare genom att knycka Danmarks "tre lejon" - och för säkerhets skull tog han Norges enda lejon samtidigt. Sedan var kalabaliken i full gång. På rikenas symboler tafsar man nämligen inte ostraffat ens på den tiden. Ambassadörerna for som skottspolar mellan de tre brödrafolken, men det enda de åstadkom var ett sju år långt blodigt krig. Kriget löste naturligtvis inte inte tvisten, och efter sårslickning började man planera nya ovänliga drag.
Retstickan Kristian IV provocerade genom att pryda det danska slottets tornspira med de tre kronorna. Detta upplevdes som en oerhörd skymf - det ansågs som för magstarkt. Albrekt hade ju långt, långt tidigare gjort samma sak på Stockholms slott.
Nu började Karl IX forska efter vem som använt vapnet längst. Till sin lycka fann han att Magnus Ladulås använde trekronors-symbolen i sitt personliga sigill redan på 1270-talet. De danska applåderna uteblev dock, kronorna hade använts lika tidigt i Danmark som hos oss. Det blev krig igen, om riksvapnet och en del annat. Slutligen vid freden i Knäred 1613 gav Sverige med sig och danskarna fick hållas. De Heliga tre konungars - som skall ha framburit dyrbara gåvor - till fredsfursten från Betlehem - från Köln - blev orsaken till minst två blodiga krig om kronorna som symbol. (så kan det alltså vara, med viss modifikation...)
Man mäter årtusendena efter en absolut måttstock, omväxlande omtolkad som förnuftets herravälde, humanitet, de flestas lycka, ekonomisk utveckling, upplysning, folkens frihet, behärskning av naturen, världsfreden och liknande, och man visar att tidigare epoker inte har förstått det rätta eller inte uppnått målet, medan de i själva verket bara ville något annat än vi. sa Spengler.
Köln stadsvapen.
södergran
fick jag gå genom solsystemen,
innan jag fann min röda dräkt.
Jag anar ren mig själv.
någonstädes i rymden hänger mitt hjärta,
gnistor strömma ifrån det,skakande luften,
till andra måttlösa hjärtan.
